info@helsan.se

Carolin hade under en längre tid levt med för mycket stress och hon har funderat på floating flera gånger. Tiden har inte funnits enligt Carolin men egentligen har det handlat om en oro över hur det går till samt om hon kommer känna sig instängd i tanken. Eftersom hon är skör just nu finns varken tid eller ork till att pröva något som inte passar.

Carolin kontaktar därför mig och berättar att hon är intresserad av att testa floating men att hon inte vet hur det går till samt att hon är orolig för att hon inte ska klara att ligga i en tank. Jag förklarar att oron är helt normal, de flesta som kommer första gången är nervösa. När man bokar tid för floating får man en länk till instruktionen om hur det går till att floata. Instruktionerna är inget man behöver komma ihåg men det ger en bild av hur det fungerar vilket kan vara tryggt när man ska göra något främmande.

När Carolin kom hit var hennes första reaktion samma som hos de flesta andra. ”Vad stor tanken är, jag trodde den skulle vara mindre.” Bilderna gör inte storleken på tanken rättvisa. Tanken är 2,5*1,5 meter så man har gott om utrymme. Beroende på hur lång man är kan man nästan ligga med armarna rakt ut åt sidan. Du kan sitta upp i tanken utan att slå huvudet i taket. Vattendjupet är bara ca 24 cm så det är mycket mer luft än vatten i tanken.

Alla som kommer hit första gången får en grundlig genomgång på hur det går till att floata. Vad gör jag innan, hur jag kan ligga, vad ska jag tänka på (och inte tänka på) när jag ligger i tanken, hur vet jag att tiden är slut, vad göra jag efteråt, m.m.. Och den viktigaste frågan för många, hur öppnar jag tanken, hur stänger jag och kan jag gå ut. Svaret på det är du för takluckan fram och tillbaka, dörren puttar man bara lätt på så öppnas dem. Dörren och luckan hakas inte, låses inte, har ingen sprint eller dyl. Den ligger bara emot tanken. Du är ensam i rummet när du floatar och det är du som styr, du öppnar själv, du stänger själv och du går ut själv.

Carolin känner sig trygg efter genomgången, alla frågor och funderingar hon hade inför fick hon svar på innan jag lämnade rummet. Jag sitter alltid i rummet utanför när någon floatar första gången så skulle det vara något är det bara att kalla. Carolin gör sig i ordning och kliver ner i vattnet med lamporna tända. Hon känner på dörren och luckan hur de känns att öppna och stänga dem några gången innan för att känna sig trygg när hon lägger sig ner. Pulsen stiger något när hon lagt sig ner. Då påminner hon sig om att fokusera på andningen precis som jag berättade för henne på genomgången. Sakta lugnar sig pulsen igen. Hur hon ska ha armarna testar hon sig fram till och när hon hittat en behaglig position provar hon att blunda, det känns bra. Tankar kommer om tiden och dörren kommer men hon påminner sig hela tiden om att fokusera på andetaget. Efter ett tag känner hon sig redo att släcka lampan. Det blir inte helt mörkt då ljuset från rummet syns runt takluckan som inte är helt tät, det känns tryggt. Utan att Carolin märker det slappnar hon av mer och mer. Musiken startat och tiden är slut snabbare än hon trodde.

När Carolin gjort sig klar och kommer ut och sätter sig i fåtöljen är hon full av känslor samtidigt som hon är helt tom. Känslan i kroppen är ny för henne. Hon är förvånad att det gick så bra för henne att slappna av trots oron inför. Hon är även stolt att hon vågade att prova.

Både Carolin och jag vill uppmana alla som vill prova att testa floating men som känner oro att ändå prova. Ni kommer få en fullständig genomgång och ingen släpps i tanken förrän man vet helt hur det går till.

[instagram-feed]